Jag tänkte jag skulle skriva lite om det här med DJ-skolor eftersom det verkar vara hett just nu. Alla vill bli DJ och det känns som att var och en kan kalla sig det så länge de vet hur man trycker på play på Spotify. Jag har folk som kommer fram och vill höra låtar som jag inte har och svarar “kolla Spotify, den finns där!”. Det funkar inte så.
Jag älskar musik och det är nog till stor del tack vare mina föräldrar, speciellt pappa som har ett stort musikintresse. Jag spelade piano i många år när jag gick i grundskolan och det visade sig att jag hade musiköra. Under mina tonår gick jag ut utan att dricka för jag behövde inte alkohol för att ha kul, jag behövde bara musik.
Jag ville länge bli DJ och förstod inte själv vad som krävdes eller hur det fungerade. Jag började med att hoppa in i DJ-bås på varje nattklubb jag var på och bara stod och tittade (och dansade såklart).
Jag kollade upp DJ-utbildningar, men alla hölls typ en gång i veckan och med mitt flygvärdinnejobb går det inte att närvara t.ex. varje måndag eftersom mina veckor alltid ser annorlunda ut. Tillslut hittade jag en intensivutbildning på tre dagar och slog till. Det var totalt bortkastade pengar kan jag säga.
Det jag fick lära mig på utbildningens första dag var hur själva utrustningen fungerar, vad alla knappar gör och hur man kopplar sladdarna. Och vad bpm är och att det är det man typ jobbar med. That’s it. Jag lär mig snabbt så det var över på första lektionen. Sen fick man två CD-skivor med några enkla extended kommersiella klubblåtar på i 128bpm och stå och öva och öva de resterande två dagarna. Pengar rätt i sjön.
Dessutom skulle man ha fått en live-spelning tillsammans med sin lärare för att testa sina kunskaper, men läraren hörde inte av sig när spelningen skulle ske och svarade inte på mina sms, så den blev aldrig av. Dagen efter svarade han att “han glömt att jag skulle vara med”.
Vad man inte fick lära mig är hur man mixar olika musikstilar, olika bpm, effekter, loopar, scratching, felsökningar, gage, vilka olika utrustningar och program som finns, LP/USB/CD/dator, etc. Och när man väl kommit igång ska man ju göra reklam för sig själv eller hitta en agentur.
Vad jag istället gjorde, och vad jag tipsar alla andra som vill bli DJ’s att göra, är att fråga någon DJ om ni kan få titta på när de spelar (stå inte och fråga tusen frågor medan de jobbar bara). Och fråga allt annat när de är off duty. Det är så jag lärt mig typ allt jag kan. Och grunderna, plus mycket mer, kan ni lära er på Youtube.
Jag hade dock också tur som träffade en kille som själv är DJ och driver en agentur. Tack vare honom förstod jag att man är sitt eget varumärke, och man ska vårda det. Det var också genom honom jag fick en ordentlig kickstart och hade min första riktiga spelning på Helsingborgs då hetaste nattklubb tillsammans med honom. Ingen dålig början! Jag minns att jag var så nervös att jag inte kunde äta på hela dagen. Jag hade förberett med exakt vilka låtar jag skulle spela och i vilken ordning, men lärde mig där och då att det inte går att förbereda på det sättet. Man måste lyssna av publiken.
Idag spelar jag med dator (ibland med USB) istället för CD-skivor. Jag har min egen utrustning som jag brukar föredra att spela med, men har lärt mig använda många olika mixerbord. Jag har lärt mig hantera olika typer av publik, fulla personer, ha skinn på näsan och att lita på mig själv. Jag kör mitt eget race och vill inte vara någon mainstream DJ som spelar precis samma låtar som på nattklubben bredvid. Jag har lagt tid och pengar på allt från eget aktiebolag, pressbilder, logo (överkurs) och hemsida (Skylimits.se) till att spendera timmar framför datorn för att hitta ny musik som både jag gillar och jag tror att en publik kan gilla. Jag har kört timmar för att ta mig till nattklubbar runtom i södra Sverige och älskar att stå där i DJ-båset och känna musiken i hela kroppen.
