Jag hatar första april. Jag tycker att alla skämt man blir utsatt för är taskiga och det är elakt att få upp någons förhoppningar (för det är oftast vad skämten handlar om) för att sen göra personen besviken och säga “april april!”. Vad är det roliga med det?!
Jag kom nyss hem från en avslutad arbetsperiod och två nätter i Aalborg, men för en gång skull packar jag inte upp min övernattningsväska eftersom jag ska till Nässjö imorgon för ett gig. Ser fram emot det eftersom det var ett tag sedan nu (sist var ju i Hässleholm) och jag har en massa ny musikinspiration från Miami jag vill köra.
Imorgon ska jag till gymmet och köra ett ordentligt styrkepass. Det känns som om det var ett tag sedan nu och förkylningen är äntligen borta så nu finns inga ursäkter.