Det var en lagom kort och trevlig arbetsdag idag med en tur till Prag och sedan till Aalborg. Jag var hemma redan vid 14-tiden igen och har hunnit ta en liten powernap och precis haft ett telefonmöte. Jag tror dock att jag ska sova en stund till så jag orkar gå på Sabinas zumba-pass ikväll.
Idag var ett klassisk exempel på en flygvärdinnas inte-så-glamorösa vardag. När vi i Prag har deboardat och städade kabinen ska jag plocka upp ett gäng tillsynes tomma spypåsar som ligger i stolsätet. När jag lyfter dem rinner det ut något i sätet och rakt ner på min fot. Det visar sig vara någon som antingen suttit och spottat i påsen eller försökt kräkas och det låg nu och skvalpade i min sko. Jag får anstränga mig att inte kräkas själv, även nu när jag återberättar det.
Nog för att jag är ganska tålig när det kommer till såna här saker efter mina år i flygbranschen, men jag vill inte att någon annans kroppsvätskor ska nudda mig! Jag spritade min fot, sko, händer och handskar medan min kollega städade ur sätet.
För några år sedan har jag varit med om att en tonårig tjej kommer bak i vårt galley och säger att hon mår illa. Innan min kollega har hunnit få fram en spypåse åt henne ser jag hur hon börjar klökas och jag drar fram en sopsäck som står nära tillhands för att hon ska kunna använda den, men istället kräks hon rakt ut över mina händer.
Men det absolut äckligaste som hänt mig var dock när vi städade kabinen (tack och lov efter sista flygningen för dagen) och jag ser något sticka upp ur en stolsficka. Det var på ett av våra äldre flygplan där stolsfickorna är i skinn och inte nät som de är nuförtiden så jag såg inte vad det var jag drog upp förrän något stänker över mig och jag inser att det är en kateter!!!
Älskar jag mitt jobb mindre för det? Tadaaa: nej! Ut på tur, aldrig sur! 😉
